Mirandas lillasyster alltså. Hon har temperament och humör. Om hon vill till sin mamma så ser hon minsann till att det sker! Slutar inte skrika (hysteriskt, som om man slagit henne) förräns hon är i sin mors eller fars trygga famn.
Nu har vi haft mer kvalitetstid, hon har varit gladare och vi har fått chansen att komma lilla damen närmare. Hon släpper inte in vem som helst på livet. Det är bra när man vet vad man vill ;)
Det har varit guld värt för oss och jag har ju såklart undrat i mitt stilla sinne hur vi ska kunna vara barnvakt om hon börjar ge hals. Det skär i mormorshjärtat när hon blir så fruktansvärt ledsen.
Nu finns det hopp! Hon är ljuvlig det lilla livet och förgyller vårt liv med sin blotta existens.
Rätt som det är så kommer hon och stannar själv. Jo vi har haft några ensamma timmar här och där men liksom mer på riktigt. Men det är inte bråttom.

Här campar hon på vår altan :)

Ett vattenland ska hon såklart ha

Lite bad i stort badkar

Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "efterrätt" blev det. Sen sjöng mormor det lilla underverket till sömns, de har inga stora krav på tonsäkerhet de små ;)
Jag är hemma och kurerar mina dåliga lungor men lite bebistid tar inte lika mycket på krafterna som att cykla i denna snålblåst eller umgås med rökare gör.
Hon somnade iaf med ett leende på läpparna- tycker jag det ser ut som ;) Kanske låter jag så illa att hon flinar åt det. Oavsett var hon inte ledsen och det är det enda som räknas. // Tack å hej från Amber och mig <3

Gott med morot och så sa mormor att jag blir brun i sommar av det

Sov gott hjärtat mitt

Försvann så tog hon även blogglusten med sig. Hon är i tankarna varje dag och hela tiden. Vissa dagar är fortfarande gråtiga, det är mer sällan nu.
Idag var hennes lillasyster på besök och jag fick den stora äran att ha henne alldeles för mig själv för första gången. Mamman skulle till stallet, det kan hon hålla på med ;)
Liten fick magtjorv efter ca 1 1/2 timme. Då blev det magmassage och massage på en punkt på fötterna som har att göra med matsmältningen. Det har vi lärt oss av en god vän och "häxa" (självutnämnd) som kan massa hokuspokus. Då blev liten lugn utan att mormor behövde traska huset runt. Sen sov hon som en stock på mig och var som en trasa när hennes mor kom.
En del samlar på frimärken- jag tror barnbarn är mer min grej ;)) Kram på er. Kan inte lova att jag snart är tillbaka...

Så fin liten. Inte ens när jag lade ner henne reagerade hon <3

I drömmarnas värld, fast det kändes så verkligt och som om jag ändå var vaken. Jag vaknade även till emellan, kollade på klockan och återgick till där vi var. Vår lilla älskade änglabebis var hos mig... Hon var jätteglad och skrattade, kramades och hoppade i lerpölar i regnet så hon blev alldeles smutsig. Hon berättade att hon mår bra nu. Att allt det onda är borta. Vi ska inte vara ledsna mer. Vi kunde inte göra mer för henne än vad vi gjorde sa hon, hon hade det bra hos oss. Hon sa att hon älskar oss och finns alltid här. Tror ni jag vaknade leende eller?! Jag älskar att drömma om våra nära på andra sidan. Brukar ibland drömma om min kära farmor också och det är ju deras sätt att kontakta oss. Blir lika lycklig varje gång <3

Jag kommer skriva om nya barnbarnet också- så småningom... Ni kommer ledsna på mitt tjat om hur underbar hon är, lilla Hungran <3 Ta hand om er mina vänner

Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å det bestämdaste att "ni kommer när vi säger att ni får". Bästa!! Jag är satt på bänken och vet ni?- Jag älskar't!! Det är ju så här det ska vara. Jag bad om mms med bebislukt i igår och fick ljuvliga bilder tillbaka. Nästan att jag kunde borra in näsan i nacken och få det långa, tjocka, ljusa, mjuka bebishåret i näsan. Mys! Jag kan vänta, jag kan vänta, jag kan.... Snart hoppas jag dock på grönt ljus! Kram på er alla

Förstår ni att man vill bebisgosa? Men jag hinner <3

Jag känner dock att det är dags nu. Det är ju en "mormorsblogg" det här. Då mitt första barnbarn inte finns med oss kroppsligen så har jag inte haft så mycket att tillägga utan att bli tjatig. Jag kanske kommer tjata framöver, vem vet?! ;) Jag ska försöka få ner mina känslor på pränt, det kommer inte gå eftersom de är minst 7 ggr starkare än det jag försöker få fram :) Efter jobbet igår var vi upp på Mirandas grav och tände ljus. Vi lade oss i ett bubblande bad och tog ett glas vin. Då ringer min tel... Jag tänker att det är nån av våra vänner som vill planera kvällen, så jag tänker att jag kan ringa upp efter badet, alt att de ringer Jimpa om det är viktigt. Jorå, hans lur börjar ringa också. Vi får veta att vi fått ett nytt barnbarn kl 12.30 <3 Om själva förlossningen som även den blev lite dramatisk, får de berätta själva. Lyckan och lättnaden vi känner är obeskrivlig, det är så ljuvligt att veta att de mår bra, båda två. Vi låg i badet och fyllde på nivån med våra glädjetårar. Underbart slut på förra året och härlig början på detta!! Ett fullt friskt barnbarn- som skrek direkt efter förlossningen är inget vi tog för givet men det var vi och framförallt min hjältinna till dotter värda. Kram på er alla från en fånigt leende mormor <3

Är kopplade till dig och saknaden kommer över en. Nu när det blir helg och det är för mig barnens helg, ja då fattas du mig extra enormt mycket. Ljusen lyser fortfarande vid din gravsten, men jag vet att du inte är där. Du är på resande fot. Det sköljde över mig som en tsunami nu när Paula skriver och frågar om vi kan ta en promenad till graven imorrn för hon har köpt en julklapp åt dig. I år har jag inte pyntat lika mycket som vanligt, det har varit så mycket annat som tagit min tid och ork. Det är inte detsamma att fira jul utan vår lilla nissa som var med förut heller. Nu kommer det ju en ny bebis till nästa julfirande som tar bort de dystra tankarna till viss del- vårt andra barnbarn. Det kommer göra att vi ruskas om och vilja ha tomte och extra allt. Så varmt välkommet men minnet av dig lever kvar. Vi glömmer dig aldrig älskade lilla fisunge <3 God Jul- vi ses

Får jag berätta om vårat nya barnbarn som bakas på - förhoppningsvis låg värme och lång tid. Det första körde microvarianten och hade ju liite för bråttom i vårt tycke då hon tyckte att mormor skulle "ta emot" henne. Nu borde allt gå rätt denna gång om det finns nån form av karma och rättvisa, som jag ändå väljer att tro att det gör. Denna lilla under uppbyggnad skapelse är så varmt välkommen och kommer vara vårt balsam för själen. Vi vill och kommer aldrig glömma vårt första barnbarn- hur kan man? Hon var vår ögonöppnare och ledstjärna- är fortfarande. Det hon gjorde med oss denna korta stund på jorden hade vi aldrig kunnat lära oss nånsin av någon annan/ en text i en bok. Ta hand om det ni har- när ni har det. Skjut aldrig upp ett besök av en när och kär, man vet inte hur lång tid man har på jorden. Det gäller även fullt friska, unga människor.


Åter till bebisbulan, mormors nr 2, låter kanske konstigt men jag har väntat länge på den. En del kan tycka det känns tidigt men jag har väntat och längtat till det här. Jag vet att min dotter behöver detta och då är det precis det jag, och fler med mig behöver också. Det är inte för tidigt inpå... Miranda hade varit 2 1/2 nu lite drygt och det är helt normalt att skaffa syskon då, om man nu måste förklara det. Nu finns det alltid folk som "vet" men dom stackarna hade haft det jobbigt om dom varit med sen första dagen lilla M såg dagsljuset (eller mer skymningen och ambulansinnerbelysningen) och hur vi hanterat allt på vårt vis, så som vi känt varit rätt för oss. Det har lärt även mig att inte döma. Man vet inte vad som ligger bakom folks skruvade beslut eller beteende. Detta nya barnbarn är varmt välkommet och vi ska nog se till att det uppskattar vårt skruvade sällskap. Lilla bebisbula- varmt välkommen är du, så även av din syster i himlen har vi förstått. Till dig, fisunge ovan molnen- dig glömmer man inte <3