Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å det bestämdaste att "ni kommer när vi säger att ni får". Bästa!! Jag är satt på bänken och vet ni?- Jag älskar't!! Det är ju så här det ska vara. Jag bad om mms med bebislukt i igår och fick ljuvliga bilder tillbaka. Nästan att jag kunde borra in näsan i nacken och få det långa, tjocka, ljusa, mjuka bebishåret i näsan. Mys! Jag kan vänta, jag kan vänta, jag kan.... Snart hoppas jag dock på grönt ljus! Kram på er alla

Förstår ni att man vill bebisgosa? Men jag hinner <3

Jag känner dock att det är dags nu. Det är ju en "mormorsblogg" det här. Då mitt första barnbarn inte finns med oss kroppsligen så har jag inte haft så mycket att tillägga utan att bli tjatig. Jag kanske kommer tjata framöver, vem vet?! ;) Jag ska försöka få ner mina känslor på pränt, det kommer inte gå eftersom de är minst 7 ggr starkare än det jag försöker få fram :) Efter jobbet igår var vi upp på Mirandas grav och tände ljus. Vi lade oss i ett bubblande bad och tog ett glas vin. Då ringer min tel... Jag tänker att det är nån av våra vänner som vill planera kvällen, så jag tänker att jag kan ringa upp efter badet, alt att de ringer Jimpa om det är viktigt. Jorå, hans lur börjar ringa också. Vi får veta att vi fått ett nytt barnbarn kl 12.30 <3 Om själva förlossningen som även den blev lite dramatisk, får de berätta själva. Lyckan och lättnaden vi känner är obeskrivlig, det är så ljuvligt att veta att de mår bra, båda två. Vi låg i badet och fyllde på nivån med våra glädjetårar. Underbart slut på förra året och härlig början på detta!! Ett fullt friskt barnbarn- som skrek direkt efter förlossningen är inget vi tog för givet men det var vi och framförallt min hjältinna till dotter värda. Kram på er alla från en fånigt leende mormor <3