Jag känner dock att det är dags nu. Det är ju en "mormorsblogg" det här. Då mitt första barnbarn inte finns med oss kroppsligen så har jag inte haft så mycket att tillägga utan att bli tjatig. Jag kanske kommer tjata framöver, vem vet?! ;) Jag ska försöka få ner mina känslor på pränt, det kommer inte gå eftersom de är minst 7 ggr starkare än det jag försöker få fram :) Efter jobbet igår var vi upp på Mirandas grav och tände ljus. Vi lade oss i ett bubblande bad och tog ett glas vin. Då ringer min tel... Jag tänker att det är nån av våra vänner som vill planera kvällen, så jag tänker att jag kan ringa upp efter badet, alt att de ringer Jimpa om det är viktigt. Jorå, hans lur börjar ringa också. Vi får veta att vi fått ett nytt barnbarn kl 12.30 <3 Om själva förlossningen som även den blev lite dramatisk, får de berätta själva. Lyckan och lättnaden vi känner är obeskrivlig, det är så ljuvligt att veta att de mår bra, båda två. Vi låg i badet och fyllde på nivån med våra glädjetårar. Underbart slut på förra året och härlig början på detta!! Ett fullt friskt barnbarn- som skrek direkt efter förlossningen är inget vi tog för givet men det var vi och framförallt min hjältinna till dotter värda. Kram på er alla från en fånigt leende mormor <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mirandas lillasyster alltså. Hon har temperament och humör. Om hon vill till sin mamma så ser hon minsann till att det sker! Slutar inte skrika (hysteriskt, som om man slagit henne) förräns hon är i sin mors eller fars trygga famn. Nu har vi haft m...

Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "...

Försvann så tog hon även blogglusten med sig. Hon är i tankarna varje dag och hela tiden. Vissa dagar är fortfarande gråtiga, det är mer sällan nu. Idag var hennes lillasyster på besök och jag fick den stora äran att ha henne alldeles för mig själv...

I drömmarnas värld, fast det kändes så verkligt och som om jag ändå var vaken. Jag vaknade även till emellan, kollade på klockan och återgick till där vi var. Vår lilla älskade änglabebis var hos mig... Hon var jätteglad och skrattade, kramades och h...

Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å de...