Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "efterrätt" blev det. Sen sjöng mormor det lilla underverket till sömns, de har inga stora krav på tonsäkerhet de små ;)
Jag är hemma och kurerar mina dåliga lungor men lite bebistid tar inte lika mycket på krafterna som att cykla i denna snålblåst eller umgås med rökare gör.
Hon somnade iaf med ett leende på läpparna- tycker jag det ser ut som ;) Kanske låter jag så illa att hon flinar åt det. Oavsett var hon inte ledsen och det är det enda som räknas. // Tack å hej från Amber och mig <3

Gott med morot och så sa mormor att jag blir brun i sommar av det

Sov gott hjärtat mitt