Julafton hemma hos oss med våra kära barn och våra mödrar. Skratt, mat, uppskattade julklappar och lite tårar även såklart. Sen var det skönt att få åka till Bjurs och glömma denna jul som inte givit mig nån frid eller fröjd direkt. Nyåret firades där, det brukar vara så. Jobbigt att komma hem igen till vardagen och allt som påminner om den. Tankarna lämnar mig aldrig men på något vis är det mer hanterbart när man kommer iväg. Snart är det dags för födelsedagar- min och lillfisens <3 vi sa att de kunde firas samtidigt. Inte för att jag nånsin jublat över min födelsedag men i år är det pest. Du skulle bli 2 år 2 dagar efter jag fyller. Det är snart 6 mån sen du lämnade jordelivet. Älskade, älskade, saknade, goaste unge!! Att sen veta att din mor lider gör det inte lättare. Mitt hjärta brast när denna status dök upp idag:

Ingen- någonsin ska behöva gå igenom det hon har genomlidit. Med en ängels tålamod tog hon dagarna som de kom. Det var tufft många ggr och jag ryckte in så gott jag kunde med hjälp av familjen. Hon hade ingen vid sin sida som hjälpte henne. Inte förrän mot slutet då vi fick assistenter värda sin vikt i guld. Hon har alltid kämpat tappert för denna tösabit och om nån tycker synd om henne för att hon fick ett sjukt barn ja då fräser hon som en kobra. När man vet att allt detta skedde helt i onödan ja då blir man in i själen en trött gammal gumma. Så förbannat onödigt! Det funkar inte att gräva ner sig i det, det ändrar inget men vart får man tag i Joe Labero?! Trolla henne frisk och tillbaka till oss så vi kan fira födelsedagar med dunder och brak!! Nu, tack.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mirandas lillasyster alltså. Hon har temperament och humör. Om hon vill till sin mamma så ser hon minsann till att det sker! Slutar inte skrika (hysteriskt, som om man slagit henne) förräns hon är i sin mors eller fars trygga famn. Nu har vi haft m...

Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "...

Försvann så tog hon även blogglusten med sig. Hon är i tankarna varje dag och hela tiden. Vissa dagar är fortfarande gråtiga, det är mer sällan nu. Idag var hennes lillasyster på besök och jag fick den stora äran att ha henne alldeles för mig själv...

I drömmarnas värld, fast det kändes så verkligt och som om jag ändå var vaken. Jag vaknade även till emellan, kollade på klockan och återgick till där vi var. Vår lilla älskade änglabebis var hos mig... Hon var jätteglad och skrattade, kramades och h...

Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å de...