för att slippa tänka... Planerat begravning, ringt jobbiga samtal, haft vidriga möten, rensat ut hjälpmedel, hjälpt maken bygga altan, målat huset, sytt gardiner, handlat inredning. Med autopiloten inkopplad- för att inte behöva känna efter. När allt är gjort och man börjar tänka. Usch och fy fan! Kuratorbesök är inplanerat och det känns som att det behövs men mitt inre skriker NEJ!! Jag kommer få lov att börja bearbeta och gräva i mitt inre. Det har inte varit verkligt på riktigt förut. Jag vill inte att det ska bli det heller. Jag kan leva i min bubbla. Blunda och hålla för öronen. Det går bra. Älskade lillfisen vad jag saknar dig <3 / Världens stoltaste mormor till världens finaste barnbarn