vimsan71

Direktlänk till inlägg 25 september 2015

2 mån sen

Av Veronica Rosqvist - 25 september 2015 11:33

På dagen som du slöt upp med de andra änglarna. Fortfarande ofattbart, obegripligt. Jag befinner mig i min bubbla, där ska jag tydligen vara. Otroligt att så lång tid gått, för mig står tiden still. Älskade barn kom tillbaka, vi gör vadsomhelst! Ja, det är egoistiskt av mig. Hon har det bra och jag vet ju att hon är med oss men jag vill snosa bebisnacke, "prutta" på mage och även få en kastkräka på hela mig, mysa i soffan... Det fattas mig så ända in i baljan. Jag var till kuratorn i onsdags, hon tycker jag ska gå ner i tid. Jag var envis (första gången, eller inte) och stod på mig- jag testar full tid. Hur länge då, frågade hon. Ja så länge jag orkar, blev mitt svar. Hon tyckte då att vi skulle vända på det och tänka som att om jag hade en vän i min situation- vad hade rådet till henne blivit... Jaja... Att det är så lätt att råda andra, lösa deras problem men inte sina egna. Inte så noga med mig liksom. Men hon sa att jag varit skör länge nu och vi ska undvika långtidssjukskrivning. Ja, valet är inte så svårt då. Hellre 50% ett tag än ligga som ett stök med "in i väggen diagnos" på ett par år kanske. Läkartid på mån! Idag begravs en klasskamrat och barndomskompis, jag skulle vilja vara där men det är inte läge. Jag mäktar inte med det. Jag vet att dom kommer få en jobbig, gräslig, fin och minnesvärd dag och kyrkan kommer bågna. Det kommer vara mycket folk. Stor kram till hans närmaste och det dom går igenom nu. Vi måste ju få in lite glädje också- går inte an att deppa ihop helt ju. Jag har gått ner 4kg sen semestern- den kan sätta spår. Gör plankan utmaningen och tänker liiite på vad jag äter. Att jag börjat jobba och cyklar kors och tvärs genom stan hjälper såklart till också. På helgerna får jag lösare tyglar, det är jag värd ;) Nu ska övervåningen dammsugas och jag duschas innan jag får slappa till.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Veronica Rosqvist - 18 juli 2017 06:23

Mirandas lillasyster alltså. Hon har temperament och humör. Om hon vill till sin mamma så ser hon minsann till att det sker! Slutar inte skrika (hysteriskt, som om man slagit henne) förräns hon är i sin mors eller fars trygga famn. Nu har vi haft m...

Av Veronica Rosqvist - 11 maj 2017 13:12

Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "...

Av Veronica Rosqvist - 10 mars 2017 19:10


Försvann så tog hon även blogglusten med sig. Hon är i tankarna varje dag och hela tiden. Vissa dagar är fortfarande gråtiga, det är mer sällan nu. Idag var hennes lillasyster på besök och jag fick den stora äran att ha henne alldeles för mig själv...

Av Veronica Rosqvist - 1 februari 2017 06:51

I drömmarnas värld, fast det kändes så verkligt och som om jag ändå var vaken. Jag vaknade även till emellan, kollade på klockan och återgick till där vi var. Vår lilla älskade änglabebis var hos mig... Hon var jätteglad och skrattade, kramades och h...

Av Veronica Rosqvist - 2 januari 2017 10:56


Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å de...

Ovido - Quiz & Flashcards