Jag har varit riktigt usel på att skriva och det vet jag ju så väl om :( Det har varit stabilt med lilla M länge (vågar knappt skriva det) men förra helgen fick hon vara med oss ute på ön. Våra goda vänner har sin lilla oas där. Det blev väl lite mycket för henne med miljöombytet, nya människor och att inte mamma var med. Då började hon krampa... Hjälp! Det var inte värsta kramperna jag sett men man blir lite orolig såklart. Ringde D som sa att jag skulle ge akutmedicinen. Sen till avdelningen i Uppsala där dom låg inne, dom tyckte att jag kunde avvakta om det klingade av och inte kom tillbaka. Det slutade och vi slapp åka in. Puh!! Igår var jag ute och sprang, sjöng, dansade och gick. Så uppskruvad över i dag och resten av helgen. Dags att åka och campa vid Kapellskärs camping. Vi och runt ett 40- tal till. Ska bli så skoj!! I kväll ska vi grilla på klipporna och i morgon blir det champagnefrukost sen dagskryssning till Åland. Så trevligt! Dom har en liten pub även på campingen, en röd liten stuga med vita knutar. Där får man Irish som är baserad på kaffe kokt i kopparpanna. Love it!! Bullerby känsla. Vi har just nu campingvärden från Bjurs här med sällskap. Så trevligt, även om jag jobbade till 22 igår kväll... Snart dags att packa det sista och bege oss. Först sova lite till ;) BRB (försöker skärpa mig)

 

Bibbi

20 september 2014 09:49

Klart du inte kan hinna med allt. Ibland räcker hälften och man är helt slut. Du har mycket omkring dej. Fokusera på det som känns bäst och helt rätt. Du är viktig. Så ta hand om dej själv lite extra ibland. STYRKEKRAMAR med extra energi. Håller ✊✊✊ na för er. 💖💖💖

http://Vimsan 71

Veronica Rosqvist

21 september 2014 22:11

Tack!! ??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mirandas lillasyster alltså. Hon har temperament och humör. Om hon vill till sin mamma så ser hon minsann till att det sker! Slutar inte skrika (hysteriskt, som om man slagit henne) förräns hon är i sin mors eller fars trygga famn. Nu har vi haft m...

Är vi båda vad det verkar- ja rent av alla tre. Denise är ute och rider och jag får vara en liten stund med Amber innan jag vilar igen... Jag har för första gången fått ge liten mat. Hennes premiär med morotspuré även. Det var gott!! Lite gröt till "...

Försvann så tog hon även blogglusten med sig. Hon är i tankarna varje dag och hela tiden. Vissa dagar är fortfarande gråtiga, det är mer sällan nu. Idag var hennes lillasyster på besök och jag fick den stora äran att ha henne alldeles för mig själv...

I drömmarnas värld, fast det kändes så verkligt och som om jag ändå var vaken. Jag vaknade även till emellan, kollade på klockan och återgick till där vi var. Vår lilla älskade änglabebis var hos mig... Hon var jätteglad och skrattade, kramades och h...

Är det att vara mormor för andra gången. Denna skiljer sig markant på många vis. Inte bara pga att Amber skrek direkt (underbart) utan även att vi inte fått träffa underverket än (ja, jag längtar som en tok) för att lilla familjen har sagt ifrån å de...