Idag har vi haft gos hela dagen jag och lilla M. Så mysigt- som alltid. Kände såklart att hon saknat mig lika mycket (minst) som jag henne ;) Hon är inte alls lika stel nu. Säkert för att kortisonet börjar gå ur kroppen. Vi var hos grannen och hjälpte henne möblera om. Lilla M och Casper turades om att skrika och sova, ibland även samtidigt ;) Så idag har vi kunnat göra gymnastik igen. Hon blev inte ens särskilt sur- DET kan hon bli. Vi körde ändå imse vimse spindel 2 ggr och så gympade vi igenom 2 låtar med Babblarna. Hennes favvosar :) Hon fick även lite kroppskännedom: Mirandas fot (då blev hon sur och kräktes även lite), knä, mage, hand, arm, kind, näsa, panna, hår. Inte speciellt sur då heller. Efter det tog vi en prommis och en dusch. Man måste duscha efter träningen ;)) När D kom satte jag Lilla M i knät och hon bara satt helt lugnt och tyst jättelänge- det är ovanligt. Jag gosade och pussade och talade om för henne hur mysig hon var. Då sade D "hon är astrött"- partypooper... ;)) Hursomhelst är det så härligt att det sakta men säkert börjar bli "våran" Miranda igen. Hoppas bara att det fortsätter i positiv anda men en minut i taget. Somnar med ett leende! <3 BRB